Thursday, June 19, 2008

Junisolen lyser öfver staden.

Junisolen lyser öfver staden. På det stora sandtorget växa präktiga grupper af frodiga kardborrar i blom. Lugn som ett isfält ligger sjön Jyväsjärvi och speglar i sin släta yta den kala stranden. Från fjerran svedjerök, tät, oljig. Det är vindstilla och mattblå himmel.

Gatorna med sina dels nya, dels halfförfallna hus stå nästan öde; kritade fönster och igenbommade dörrar tillkännagifva att egarne äro borta. Det är Jyväskylä i sommarskrud.

Här och der står en boddörr på glänt. I fönstren hänga prof på varorna: mörka dukar, randiga klädningstyger, ullgarn doftande af får, blanka knappar, speglar i messingsramar, lådor med russin och sviskon, stearinljus i blå omslag samt tuggtobak i rullar -- med ett ord allt hvad en rättskaffens Jyväskylä-medborgare nödtorfteligen behöfver för sitt dagliga uppehälle.

Hårda sinnen. (Östra Finland.) I ödemarken. (Vid Päjäne.) »Han kommer.» (Jyväskylä.) Lycka. (Helsingfors skär.)Vid Hirsala. (Esbo skär.) Lyx. (Helsingfors.)Svaga själar. (Saarijärvi.) Ett godt samvete. (Borgå skär.) Frost. (Rautalampi.)

No comments:

Frozen Lapland, rude and churlish Finland

 I never addressed myself, in the language of decency and friendship, to a woman, whether civilized or savage, without receiving a decent an...